Bloggen flyttad!

Hej halllå!
Visst har du hängt med i flytten? Vi bloggar ju som vanligt. Men har byggt om hemsidan.
Så nu finns bloggen på
www.sistersinbusiness.se

Jag hoppas ni e kvar och läser!

Peace, love and business

Jepp!

Att känna tacksamhet och inte uttrycka det är som att slå in en present i ett paket men utan att ge bort det.

/William Arthur Ward

Eller hur. Helt rätt tycker jag. Jag uttycker ofta tacksamhet mot dem i min närhet o det gör mig glad att människor blir glada. Jag älskar att göra andra glada. Det är det som är livet. Sprida glädje! Mer glädje och tacksamhet till världen!

Förklädd.

Motgången är ofta en förklädd vän. Möt den med tacksamhet, för den ger dig styrka och klokskap.

Pray and love

Livet går runt som en cirkel. Det man sänder ut får man tillbaka. Visst är det så. Man får det sällan av dem man ger men man får det av andra. Det kommer tillbaka.

Sänder man kärlek får man kärlek!

Läser en bok nu som heter Kraften och den är riktigt riktigt bra!!! Jag gillar den så mycket!
Kan varmt rekommenderas.

Trendspaning?

Vissa trender är lättare att upptäcka än andra. Vi har besök av studenter och hallen är full av skor, eller ja converse.

Rätt känsla.

Ingen sladd till datorn innebär exakt en timme och sexton minuter kvar att jobba. Jag undrar vad det betyder, ett intressant möte – utan dator? Jag har ett lunchmöte strax, det kan dra ut på tiden och idag kanske de är att föredra. Jag har inte glömt sladden en enda gång, men idag – när jag släpat med mig datorställ, tangentbord och mus – då glömmer jag det viktigaste. Mitt nya inköp ger mina sisterskollegor ett gott skratt, apple trots att jag är PC-typen. Det finns helt enkelt ingen lika bra motsvarighet till PC och känslan när fingrarna rör sig över tangenterna är allt. Jag har provat tangentbord i varenda butik – helt utan att hitta rätt känsla, förrän jag hittade det här.

Att leta efter slumpen.

Slumpen. Den där magiska slumpen. Ni vet Slumpen som inte är någon tillfällighet. Den som bara sker. Utan att man vet hur det går till och när man utbrister -"nämen vilken slump". Är det verkligen det. En slump. Eller skapar man sin slump. Påverkar man alla slumpars mönster ????

Ja inte vet jag. Men jag tror. Jag tror vi påverkar slumpen. Genom att vara öppna mottagliga och våga se den. Fast kan man forcera slumpen?

Jag testade. I måndags. jag hade sett Mia Skäringers show i Stockholm på söndagen. (Hon pratade om slumpen by the way). Och skulle åter till tuna på måndagen. Jag gick upp stapplade iväg till stationen o satte mig för att invänta tåget som skulle gå en halvtimme senare. Jag köpte en kopp kaffe o satte mig ner för att läsa min bok "Slumpen är ingen tillfällighet" av Jan Cederqvist. Som ni förstår handlar boken om just det "slumpen". Oerhört talande bok för en sådan som mig.

När jag satt där så tänkte jag.... Jahapp vad e slumpen med att jag är här exakt just nu? Vad ska ske? Varför är jag här nu? hmmmm. Jag funderade en stund o bestämde mig för att ta reda på det. Jag stannar kvar. Jag hade ju min dator med mig så jag fällde upp den o började jobba.

Men efter en stund kände jag... en oro. Jag kanske måste söka slumpen? Kommer slumpen komma? eller måste jag spana efter slumpen. Vara lite vaken. Jag började betrakta. Den där damen vid kaffet. Hon är kanske slumpen. Jag slumpade dit o försökte vara lite slumpvis trevlig... men hon snäste va mig o gick. Nästa dam kom o henne försökte jag hjälpa med väskan... åxå hon fräste åt mig. Jag satte mig ner o tittade runt mig. DÅ insåg jag. Bordet. Jag hade valt fel bord. Inte skulle slumpen komma hit. NÄHÄÄÄÄ den skulle komma till bordet mittemot. Sagt o gjort jag bytte bord. När jag satte mig ner igen kände jag mig som en scen ur... Mister Bean. Ni vet när han ser så där löjligt nöjd ut - för att strax därefter börja skruva på sig. O se sig omkring o flina. Så satt jag där vid mitt nya RÄTTA slumpen bord. NU DÅ?

Jag tog en påtår och spanade. Efter en timme ringde telefonen. Det var Annika. Hon satt på tåget till Stockholm. Där satt jag o nöjdade mig. HAHA det var ju slumpen att jag satt där o väntade. På henne. Hehe. Döm om hennes förvåning när hon hörde att jag satt där o väntade på henne. :-)

När hon kom fram pratade vi några min men hon skulle iväg på möte... och hon frågade såklart ska du med???? Jag tittade ner på boken o funderade o svarade sen. - Nej tyvärr. Du är inte min slump. Inte idag. OK sa hon. En förvånad Annika gick iväg på möte.

Efter ännu en timme så kände jag att nja men kanske är inte slumpen här. Kollade på klockan. 10 min kvar innan nästa tåg går. DET är slumpen. Jag springer o hinner jag så kommer jag hoppa på.

Jag hann!

Mittemot mig så satt en mann. Ca 45 år. Kändes aningens bekant. Eller mycket bekant. AHA tänkte jag. Min slump satt på tåget. Heheheehe! Helt rätt spelat Anna. Du fångade slumpen. Men hallå vad ska jag säga. "Hej mannen du är liksom min slump." Nja kändes inte bra. O tänk om jag känner honom. hmm ja kanske. Fast ändå inte. Jag med mitt miniminne mindes ju inte vart vi träffats.

Jag satt och väntade och väntade och försökte komma på en fras att säga. Jag kände igen honom. Kanske känner han igen mig också. Jag funderade. Om jag håller upp boken i hans ansikte o läser titeln kanske han tänker jamen det e ju slumpen att jag sitter bredvid Anna Berg. Henne har jag träffat. "Å sen öppnar han med en replik att - shit det e ju slumpen anna". Japp i know svarar jag då och konversationen är igång.

Men tåget for fram o han sa aldrig något. Jag började febrilt fundera på vem är han... Jag MÅSTE VETA DET. Men hur tar jag reda på det?

AHAAAAAAAAA! Resväska. Med namnlapp. Jag börjar hasa mig över bordet. Diskret. Som i en trött utsvävning i liggande sidoställning över bordet. Diskret. Sakta. Som en smygande katt. O där på lappen läser jag Geir. Jag gogglar snabbt på telen o får fram en bild på Geir Rönning som var med i idol. Japp det var han. Ok men då känner jag honom från TV... inte lika kul. Fast han kan fortfarande vara min slump ju. Vi kanske har en massa gemensamt. Jag ska börja prata med honom. NU. Han har en spännande ring som jag ska fråga om. Undrar vad den betyder. Ser ut som ett evighetstecken.

Precis när jag öppnar munnen för att prata så inser jag att han reser sig upp. Han ska AV. NU. I läggesta. Men va f*n!

Min slump klev av tåget. O gick iväg. O kvar satt jag alldeles alldeles TOM. Min slump bidde ingenting. Det kom inte ens en tillstymmelse till SLUMP den dagen.

Förvånad o lite arg la jag mig den kvällen. Åh boken som jag ärat så högt hamnade underst på nattduksbordet. Nej ikväll tänkte jag... Ikväll blir det inget mer trams om slumpar. Ikväll blir det... EN SLÄCKT LAMPA.

Tack o hej slumpen. Kanske kommer du imorgon. Eller så har du utgått forever. I wonder.

Jag hjärta Twitter.

På IT mässan i Kista twittrades det friskt. Föreläsningar där publiken satt med mobiltelefonen i högsta hugg, redo att ge sig in i diskussionen fanns överallt. Jag är ett stort fan av Twitter, inte bara för möjligheten till livediskussioner utan också som trendspaningsverktyg och informationskälla. Jag var helnöjd med alla dessa möjligheter innan men idag fick Twitter ytterligare ett pluspoäng och jag ska berätta varför.

Imorse postade jag en tweet i stil med "På IT mässa i Kista" varpå en kollegas tidigare kollega som råkar kunna en hel del om sociala medier svarar "Det ska jag med, mötas upp?". Efter lite twittrande fram och tillbaka åt vi en gemensam lunch med en hel del intressanta diskussioner som bonus.

Den som säger att sociala medier får oss att sluta träffas IRL kunde inte ha mer fel.

Tänkvärt om talang och kreativitet

Inspiration

Generositet...

"Äkta generositet är att göra något vänligt mot en person som aldrig kommer att upptäcka det"

/Frank A Clark

Spara energi som en katt?

Djur är smarta. De har inga måsten förutom att överleva o må bra. När de vill vila så vilar dem, vill äta äter dem. Och när de vill leka då leker dem. Iallafall om det är en katt vi talar om. De gör det de vill. Varken mer eller mindre.

I helgen jobbade jag med Annika hemma hos henne. Katten Hugo var med oss - på bordet, på stolen, i knät, bredvid bordet, ja men du fattar. Han var väldigt sällskaplig. När jag hörde Hugo dricka tittade jag dit o blev.... förvånad. Minst sagt. Jag såg något jag icke skådat förut. Han låg ner och drack. Var tvungen att filma en liten snutt så att ni får se.

Jag blev så imponerad. Ett litet behov som att dricka gjorde han till - en njutning. Som en kung la han sig där. O drack i långsam njutsam takt.

Vi borde göra detsamma. Njuta mer av det lilla! Varje dag.

Tror att jag ska prova lägga mig på golvet nästa gång jag dricker vatten. Kanske är det otroligt skönt. Allt e ju betinat. Eller blir. Om man alltid ligger ner när man dricker - då kommer vatten förknippas med vila. Kanske skulle vara något för oss stressbollar! :-)

Smoothie makes the day smooth!

Oj vad härligt med Smoothie o en kaffe. Det e vardagslyx. Vi företagare borde unna oss mer vardagslyx.

Idag jobbar jag på i den stora staden stockholm med möten o projekt. Men just nu sitter jag o tar en välbehövlig paus mitt i allt jobbande. På ett underbart fik. Det e med smoothie och en kaffe jag avnjuter denna stund. Det lilla blir det stora o alla stunder i livet räknas. Vissa mer - andra mindre. Du bestämmer.

Be smooth. :-)

För mycket frihet är inte alltid lätt att hantera.

När du är anställd har du dina ramar och vet vilka uppgifter du ska utföra. Du byter inte jobb för att en uppgift känns fel eller för att du känner lust till något annat. Som nybliven egenföretagare har du andra möligheter, om en uppgift känns fel kanske det innebär att du är fel ute, kanske borde du gå åt ett annat håll istället? Tvivel uppstår och du ifrågasätter dina val. Du tappar fokus och kommer plötsligt ingenstans. Du hoppar från vision till vision och vet till slut inte vad du vill.

Mycket frihet är helt enkelt inte alltid så lätt att hantera. Jag har alltid förespråkat reflektion och pratat om vikten av att våga ifrågasätta sig själv, se sina många möjligheter och göra medvetna val. MEN ifrågasättandet måste begränsas. Man kan helt enkelt inte ifrågasätta sina val precis hela tiden. Kanske har du bara en dålig dag? För att lyckas är fokus oerhört viktigt och konstant ifrågasättande tar bort fokus.

Ett bra tips kan vara att avsätta tid för reflektion och enbart ifrågasätta sina val vid utvalda tidpunkter. Kanske kan du avsätta en timme varje månad då du funderar och antecknar – är du inne på rätt spår eller behöver du göra några justeringar?

Fredagsjobb.

Färger och grafiska profiler arbetas fram. Fredagsflow.

Love your past.

Never regret your past, the only thing you should regret is the time you've wasted on the wrong people.

Tankar från Paolo.

Läste detta på Paolo Coelhos blogg o kände jag ville dela med mig:

At the center of your being you have the answer; you know who you are and you know what you want.

If you do not change direction, you may end up where you are heading.
Life is a series of natural and spontaneous changes. Don’t resist them – that only creates sorrow.
Let reality be reality. Let things flow naturally forward in whatever way they like.

Rejoice in the way things are.When you realize there is nothing lacking, the whole world belongs to you.

Being deeply loved by someone gives you strength, while loving someone deeply gives you courage.

Kindness in words creates confidence.
Kindness in thinking creates profoundness.
Kindness in giving creates love.

Respond intelligently even to unintelligent treatment.

The words of truth are always paradoxical.
Truthful words are not beautiful; beautiful words are not truthful.
Good words are not persuasive; persuasive words are not good.

Nature does not hurry, yet everything is accomplished.


Lao Tzu ( also Lao Tse) was a mystic philosopher of ancient China, and best known as the author of the Tao Te Ching.

Ärr och ögonblick.

"Jag har många ärr, men jag bär också med mig ögonblick som aldrig skulle ägt rum om jag inte hade vågat gå utanför mina gränser."

/Paulo Coelho

Frukost med microsisters!

Frukost på Sisters. Tema är microsisters! Våra små minisisters.

Det var en härlig frukost!
De små hittade en favoritplats. Under mitt skrivbord. :-) Söta.

Barn är öppna mottagliga och ger direkt respons på ärligt engagemang. Vi borde lära oss av barn. Barn känner med sin magkänsla och sin intuition. Du kan aldrig fejka ditt intresse för ett barn. De känner om du tittar eller "tittar" för att titta.

Barn är bra och de bär på en gåva.

Det är inne med tofflor.

Vi sprider Sisters "företagskultur" och lär vår praktikant allt vi kan. Entreprenörsandan ligger i luften.